Hoppet som övervinner döden
När Jesus väcker Lasaros till liv i Johannesevangeliet kapitel 11, uppenbarar han både sina känslor och sin gudomliga makt. Mitt i sorgen och döden gör han ett av sina mest kraftfulla anspråk: ”Jag är uppståndelsen och livet.” Denna händelse, liksom hela evangeliets syfte, bär tre nyckelord – tecken, tro och liv – som pekar på det kristna hoppet: att döden inte är slutet för den som tror, utan början på ett evigt liv i gemenskap med Gud.
Då sade Jesus till henne: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?” (Joh 11:25–26)

Jesus väckte ständigt reaktioner hos människor och gör det även i dag. En del tar till sig hans budskap och låter det göra avtryck i sitt liv. Andra förkastar det. Att sprida budskapet om vem Jesus är var själva anledningen till att Johannes skrev ner sitt evangelium, som han själv formulerade det i Joh 20:30–31:
Också många tecken som inte har tagits med i denna bok gjorde Jesus i sina lärjungars åsyn. Men dessa har upptecknats för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds son, och för att ni genom att tro skall ha liv i hans namn.
Tre saker som Johannes nämner i dessa verser som skäl till evangeliets författande är tecken, tro och liv. Alla dessa tre nyckelord sammanfattar evangeliets tema. Liksom i övriga delar av Johannesevangeliet vill detta tema visa i kapitel 11 vem Jesus är:
Tecken – bevis på Jesu gudomliga makt
Tro – vem vi väljer att överlåta våra liv till när vi övertygas av bevisen
Liv – vad den troende äger i Kristus vid övertygelse och överlåtelse
Det sista nyckelordet definieras i Joh 17:3 och är också poängen med kapitel 11:
Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och honom som du har sänt, Jesus Kristus.
Tecknet
När vi följer berättelsen i Joh 11 blir det tydligt hur temat tecken, tro och liv vävs samman. I dess elfte kapitel möter vi vad som är det sista av sju tecken i evangeliet* – Jesu handling vid Lasaros grav. Visserligen kan vi betrakta hans egen uppståndelse efter korsfästelsen som ett åttonde tecken, men det sker efter hans död och bekräftar alla de andra tecknen. Särskilt anknyter hans uppståndelse i hög grad till det som sägs och händer i Joh 11.
Tecknet där Jesus uppväcker Lasaros från de döda visar på ett mäktigt sätt hans gudomliga makt över liv och död. Berättelsen visar också Jesu upprördhet över det mänskliga lidandet (v. 33) och hans medlidande (v. 35), innan han kallar Lasaros ut ur graven. Händelsen leder till att många börjar tro på Jesus, men också till att motståndet mot honom växer, och beslut fattas om att han måste dödas.
Tron
Tecknet kallar fram en respons som Johannes betonar är tron. Den lyfts särskilt fram i Joh 11:25-26 och utgår från Jesu anspråk ”Jag är…” – en anspelning på Herrens namn. Liksom tecknen, gör Jesus sju sådana uttalanden i Johannesevangeliet** – anspråk som är förbehållet Gud – med syfte att ge goda skäl för människor att överlåta sina liv till honom.
Jesus besegrade döden genom sin uppståndelse, och hans ord i Joh 11:25 pekar fram emot alla troendes uppståndelse. Genom tron på en uppstånden Kristus får vi ta del av denna seger – evigt liv efter den död vi alla måste möta. Det är detta han menar när han säger: ”Den som tror på mig skall leva om han än dör, […]”.
Döden är verklig, men den får inte sista ordet för den som tror. När Jesus fortsätter: ”[…] och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö” – syftar han inte på att vissa aldrig kommer att dö fysiskt, utan att döden inte längre är beständig eller slutgiltig för dem som tror på honom som Herre och Frälsare. Detta är kärnan i det kristna hoppet: att det finns en uppståndelse från de döda för alla som vill tro.
Livet
Tecknet och tron leder då till liv – det eviga livet som utgår från Jesus, som säger: ”Jag är uppståndelsen och livet.” Det är en deklaration att han har makt över döden som livets källa. De som tror på dessa ord erbjuds en relation – en medveten existens både före och efter döden – som växer starkare i takt med vår kunskap om honom.
Detta liv är inte statiskt, utan en växande kunskap om Gud. Därför utmanar verserna oss att fördjupa vår relation med Jesus. Kort sagt: Joh 11:25–26 lyfter fram livet med Jesus, både före och efter döden, som människans sanna bestämmelse.
Tror du detta? = Tror du mig?
Tecknet på vem Jesus är, tron på honom som segraren över döden och det dynamiska liv som förvandlar dem som tar emot hans anspråk i sina hjärtan – det är vad Joh 11:25–26 vill visa. I Nya testamentets sammanhang uttrycks detta i en realiserad eskatologi: livet med Jesus kan erfaras redan nu, men väntar ännu på sin fulla uppfyllelse vid uppståndelsen efter döden.
Jesus frågade Marta, ”Tror du detta?”. Hennes svar i v. 27 är en full bekännelse av vem Jesus är: ”Ja, Herre, jag tror att du är Messias, Guds son, han som skulle komma hit till världen.”
*De sju tecknen: Joh 2:1–11; 4:46–54; 5:1–9; 6:1–14; 6:16–21; 9:1–12; 11:1–46.
**De sju ”Jag är”: Joh 6:35; 8:12 (9:5); 10:7; 10:11 (14); 11:25; 14:6; 15:1.
Källa: se här