Vad firas på Palmsöndagen?

Lärjungarna gav sig iväg och gjorde som Jesus hade sagt. De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och Jesus satte sig upp. De flesta i folkmassan bredde ut sina egna mantlar på vägen, medan andra skar kvistar från träden och lade dem också på vägen. Människorna som gick både framför och bakom honom ropade: "Hosianna Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!" (Matt 21:6–9 Bibel2000).

Jesus gjorde allt annorlunda än vad man förväntade sig av honom. Eftersom han utförde stora mirakel uppfattades han av folket som en gudsutvald befriare – deras Messias. Men ofta agerade han inte alls som de förställde sig att en sådan befriare skulle göra. Det som hände på Palmsöndagen var dock ett undantag. När Jesus rider in i huvudstaden, strax före Israels heligaste högtid, gör han det som kung – men inte som en erövrar i vanlig bemärkelse, utan i ödmjukhet. Judarna kände väl till den gamle profetens ord i Skriften, som sa att Guds kung, när han kommer till Jerusalem, ska "I ringhet kommer han, ridande på en åsna, på en ung åsnehingst" (Sakarja 9:9).

Se vad som hände på Palmsöndagen, så som det är skrivet i Johannesevangeliet:

Jesus visar att Han är Davids son – den sedan länge efterlängtade kungen som Gud har sänt till Israels folk. Han var kung och skulle sitta på tronen. Han skulle krönas i sin egen huvudstad. Folket förstod det så och var oehört glada. För att riktigt förställa sig stämningen, tänk dig en stor militär seger, där de förtryckta länderna äntligen har befriats. Du har kanske sett sådana scener i filmer om första och andra världskriget – människor som, upprymda av glädje, viftar med flaggor och jublar över att ha överlevt och blivit fria. Så där kan det ha sett ut den där söndagen, när Jesu red in i Jerusalem. Jesus är den gudomligt utvalde kungen, på väg mot sin tron, med befrielse till ett folk som länge levt i fångenskap. Människorna längs vägen gjorde fanor av palmgrenar och lade dem på marken som en vacker matta, tillsammans med sina mantlar. Det var ett värdigt välkomnande av en ny kung.

Men det blev helt annorlunda än vad folket hade trott. Jesus var på väg mot sin tron och sin krona – men just då bestod hans tron av ett avrättningskors och kronan var flätad av törne. Var fanns nu alla människor och den upprymda glädjen?

Du behöver förstå att Jesus inte bara blev judarnas kung, utan också kung över allt levande. Jesus kom inte enbart för att frälsa Israel från ett det romerskt förtrycket, utan för att frälsa hela mänskligheten från syndens förtryckande makt. Planen var så mycket större och djupare än vad folket någonsin kunnat föreställa sig.