Frågor
Välkommen! Här svarar vi på frågor om kristen tro
Finns det frågor om Gud, Jesus och livet som både Bibeln och människor idag ställer? Svaret är ja – de stora frågor människor brottas med idag finns redan i Bibeln, om än med andra ord och i en annan tid.
Frågor som: Finns Gud? Har Jesus funnits? Varför korset? Svarar Gud på bön? Hur kan man läsa Bibeln som Guds ord? – allt detta speglas i Bibeln, där människor brottas med Guds närvaro, lidande, orättvisor i världen och döden.
Här nedan samlar vi frågor som både Bibeln själv ställer och sådana som väcks hos oss idag. De kan handla om tro, existens och etik. Svaren ges ur ett kristet perspektiv, men med respekt för andra trosinriktningar och livsåskådningar. Om du har en fråga kan du använda kontaktformuläret här – då svarar vi så snart som möjligt, antingen direkt till dig om det är personligt eller på denna sida om din fråga är av mer allmänt intresse.
Är tvivel på Gud liktydigt med otro eller synd?
Varför finns det ondska?
Hur kan kristna tänka om klimatengagemang?
Varför läser kristna Bibeln?
Är tvivel på Gud liktydigt med otro eller synd?
Det finns inte ett enhetligt svar på den frågan. I Nya testamentet möter vi fem olika former av tvivel, baserade på fem grekiska termer (eftersom Nya testamentet skrevs på den tidens grekiska). Dessa visar att tvivel kan ta flera psykologiska och andliga uttryck som fortfarande är teologiskt relevanta i frågan om tvivel kontra otro och synd.
Kortfattat speglar de olika orden för tvivel skilda nivåer av inre konflikt och gör ett generellt synsätt omöjligt. DIPSYKOS beskriver ett delat hjärta – en långvarig tvehågsenhet som kan bli andligt skadlig (Jak 1:6–8; 4:8). DIAKRINO (Mark 11:23) och DISTAZO (Matt 14:31; 28:17) uttrycker däremot den mänskliga osäkerhet som kan uppstå mitt i tron; Jesus bemöter sådant tvivel med uppmuntran, inte fördömelse. METEORIZOMAI varnar för stolthetens oro – när vi lyfter oss själva och förlorar tilliten till Guds omsorg (Luk 12:29). DIALOGIZOMAI visar hur tankar och resonemang kan skapa inre strid (Luk 24:38).
Sammantaget är tvivel inte synd i sig eller ett angrepp på Gud – och inte heller detsamma som otro. Men det blir farligt om det leder bort från förtroendet för honom. I Nya testamentet ser vi hur mötet med Jesus förvandlar tvivlet till växande tro, eftersom han bemöter den osäkra människan med tålamod och en kärleksfull inbjudan att tro mer.
Varför finns det ondska?
Ondskans djupaste rot är, utifrån kristen tro, förhävelse – den arrogans där vi sätter oss över både Gud och andra människor. Bibeln beskriver syndafallet (både det andliga uppror vi förknippar med Satan och människans fall i lustgården) som ett uttryck för den här viljan att bli ”som Gud” i stället för att leva i beroende och tillit.
Ett mönster som ofta återkommer i Bibeln är att Gud värderar helt annorlunda än vi. I stället för att välja de starka, rika och berömda väljer Gud ofta det svaga, ringa och föraktade – sådant som världen själv aldrig skulle välja. Människan förhäver sig däremot gång på gång, släpper in ondskan och hamnar under Guds dom. Det ser vi både i Bibelns berättelser och i aposteln Paulus resonemang i Romarbrevet 9–11, där Guds dom över folkets arrogans samtidigt öppnar en ny, oväntad väg till nåd.
Den här ”omvända” värdeskalan når sin höjdpunkt i Jesu kors: Gud besegrar ondskans makt genom att själv gå vägen av förnedring, lidande och tjänande kärlek, inte genom makt och våld. I stället för att göra världen till ett redskap för egen vinning låter Kristus sig offras för världen – och korset blir Guds tydligaste svar på ondskan.
Samma förhävelse ser vi i dag när människor, grupper eller stater behandlar andra som förbrukningsvaror – i krig, exploatering, rasism, förakt mot flyktingar eller mot dem som lever på annat sätt. Vi är alla syndare, men den som medvetet förhäver sig över sin nästa ställer sig på ett farligare avstånd från Gud än den som i sin svaghet försöker leva ödmjukt, beroende av Gud och villig att tjäna.
Hur kan kristna tänka om klimatengagemang?
Utifrån Bibelns skapelseberättelse i Första Moseboken framhålls att människan har fått ett tydligt ansvar att ”bruka och bevara” jorden (1 Mos 1–2). Det innebär inte att utnyttja naturen hänsynslöst, utan att förvalta den med omsorg. Människan är kallad att tjäna skapelsen lika mycket som den tjänar henne, vilket speglar Guds intention med världen – att betjäna istället för att utöva makt över något.
Detta ansvar hänger i Bibeln ihop med att människan är skapad till Guds avbild (1 Mos 1:26–28). Det betyder att hon representerar Gud på jorden och därför ska använda sitt inflytande med rättvisa, omsorg och ansvar. Problemet är inte själva uppdraget, utan att synden har förvrängt människans sätt att leva, så att hon ofta missbrukar sin makt istället för att spegla Guds godhet i sitt förhållande till andra människor och till skapelsen.
Kristen tro handlar också om en kallelse att gå ut i världen och berätta om Jesus och evangeliet (Matt 28:18–20). Det uppdraget ersätter inte skapelseansvaret, utan fördjupar och förnyar det. Guds frälsning i Kristus rör inte bara den enskilda människan, utan omfattar hela skapelsen, eftersom Guds ursprungliga vilja med världen består (Kol 1:19–20; Rom 8:19–21). Därför är omsorgen om jorden fortfarande en naturlig och viktig del av kristet liv idag.
Klimatengagemang blir därmed också en trovärdighetsfråga i relation till evangeliet. Om kristna väljer att ignorera miljö- och klimatfrågor riskerar det kristna budskapet att uppfattas som oansvarigt eller frånkopplat många människors verkliga oro. Så fungerar inte den kristna tron, utan ett liv i större harmoni med skapelsen ligger närmare Bibelns helhetssyn (Ps 24:1). Det kristna vittnesbördet om Jesus Kristus vill på det viset vara trovärdigt även i vår tid.
Varför läser kristna Bibeln?
Bibeln är den skrift som förklarar vad kristen tro är. Därför läser kristna Bibeln som Guds Ord för att den ger näring åt själen. Precis som vi kan kasta i oss en måltid eller långsamt avnjuta varje tugga, kan vi läsa Bibeln på olika sätt – antingen snabbt förbi eller som något levande och verksamt som man verkligen behöver och vill ta in. Bibelläsning för kristna handlar om att ”smaka och se att Herren är god” (Ps 34:9) och på det viset låta orden sjunka in till tröst, hopp och hjälp.
I Bibeln finns flera bilder som handlar just om att ”smaka” på Guds ord. Psaltaren säger till exempel att Guds ord är ”ljuvt för min gom” då det är ”sötare än honung” (Ps 119:103). På det viset ger dess löften glädje och hjärtas fröjd. Det handlar inte bara om att läsa snabbt igenom en text, utan om att låta orden sjunka in och påverka tankar, känslor och val i vardagen.
Jesus själv citerar Bibeln när han i en utsatt situation säger att människan inte lever bara av bröd utan av ”varje ord som kommer från Gud” (Matt 4:4, jfr 5 Mos 8:3). För kristna betyder det att Bibeln är lika viktig för det inre livet som mat är för kroppen – något man återvänder till regelbundet för kraft, riktning och förnyat hopp.
Om du är nyfiken på den kristna tron kan Bibeln bli en plats där du i lugn och ro får upptäcka vem Gud är, steg för steg. Allt i Bibeln är inte enkelt att smälta då det speglar världens tillstånd, men genom allt tonar det fram att Jesus är den som visar vem Gud verkligen är (Joh 14:9, Kol 1:15). Genom att läsa Bibelns berättelser, sånger, profetord, evangelier och brev får du pröva att ”smaka och se att Herren är god” (Ps 34:9). Du kan ställa dina frågor under läsningen. Kanske vill du också be en enkel bön: ”Gud, om du finns, tala till mig genom det jag läser nu.”