Treenigheten

Det är viktigt att känna till att även om termen ”Treenigheten” inte förekommer i Bibeln, är grunden för uppfattningen att Gud är tre personer i en enda gudom starkt förankrad i Skriften, särskilt i Nya testamentet. I Matteusevangeliet 3:13–17 framträder alla tre personerna i gudomen: Jesus, Guds Son, blir döpt i Jordanfloden; den helige Ande sänker sig ner över honom i form av en duva; och Fadern talar från himlen. Detta utgör en tydlig framställning av Treenigheten – tre personer, en Gud. Själva termen Treenigheten myntades på 200-talet e.Kr. av de tidiga kyrkofäderna, särskilt Tertullianus, men sanningen om Guds treeniga natur uttrycks redan i Bibelns texter och framträder tydligt i Nya testamentets undervisning.

När vi läser Bibeln om Gud, Jesus och den helige Ande ser vi att dessa namn används omväxlande och alltid i relation till den ende Guden. I Jesaja 44:6 står det: “Så säger Herren, Israels konung, han som friköper dem, Herren Sebaot: Jag är den förste, jag är den siste. Det finns ingen annan Gud än jag.” Det finns alltså bara en Gud. Ändå läser vi i Bibeln att både Jesus Kristus och den helige Ande också kallas Gud. Båda tillskrivs de egenskaper som endast Gud kan ha, och båda utför handlingar som endast Gud kan göra.

Gud Fadern, Jesus hans Son och den helige Ande nämns ofta tillsammans i Bibeln – på ett sätt som inte kan tillämpas på någon människa eller annan skapad varelse. Detta vittnar om deras enhet. Den helige Ande benämns både som Guds Ande och som Kristi Ande, vilket understryker den djupa samhörigheten mellan dem. Därför är endast en slutsats möjlig: det finns bara en Gud, men Gud uppenbarar sig i tre personer. Dessa tre är oskiljaktiga, lever i fullständig enhet och verkar i olika funktioner.

Det är också värt att notera – vilket redan har nämnts – att Gud Fadern till fullo delar alla sina egenskaper med hela Treenigheten. Till exempel: eftersom Gud är evig, är också Sonen och Anden eviga. Gud är helig, och likaså är Sonen och Anden heliga. Varje enskild egenskap som kännetecknar Gud Faderns gudomliga natur – det som skiljer honom från oss – delas fullt ut och jämlikt av de andra personerna i Treenigheten.

Eftersom vi vet att alla tre personer i Treenigheten är en enda Gud och därför i alla avseenden fullständigt jämlika, förklarar också Skriften att det existerar en inbördes underordning inom Treenigheten. Om och om igen ser vi hur Jesus underordnar sig Gud Faderns vilja, och hur den helige Ande underordnar sig både Sonens och Faderns vilja. Detta visar att underordning, i ett sammanhang präglat av fullkomlig kärlek och en fullkomlig Gud, är något gott – inte något att motarbeta. Vissa teologer har liknat detta vid en dans, där varje persons rörelse är fullständigt synkroniserad i evig harmoni. Att ständigt få ge och ta emot ära mellan varandra är, om man tänker efter, något djupt vackert – en relation i perfekt kärlek.

En annan vacker bild som vi ser i Skriften är att varje person i gudomen vill ge ära åt de andra! I Treenigheten finns ingen osäkerhet, bara fullkomlig kärlek. Var och en vill upphöja den andre. Sonen lever för att ära sin Fader, och Fadern upphöjer Sonen i härlighet. Den helige Ande verkar för att ge ära åt både Fadern och Sonen – och i detta blir också Han ärad.

Den kemiska formeln för vatten, H2O, används ibland som en metafor (=bild) för att förklara Treenigheten. Vatten finns i olika former: vätska, ånga och is. Olika termer för samma kemiska namn. Is, vatten och ånga är alla olika i sin form men ändå en och samma sak – alla tre är H2O. Enligt denna bild står H2O för Gud, då allt börjar och slutar med Honom, det vill säga Treenigheten. Viktigt att notera är att denna illustration försöker använda sig av ett fysiskt och begränsat begrepp för att förklara en obegränsad Gud. I verkligheten är den fullständigt otillräcklig och faller snabbt ihop om du studerar den närmare. Med det sagt, ibland är det ändå sådana här metaforer en hjälp för att ge oss en glimt av det stora mysteriet med Treenigheten.

En annan metafor som också har med vatten att göra är en fontän. En sådan bild kan också var till hjälp, då Gud Fadern är den från vilket allt flödar (Michael Reeves, "Delight in the Trinity"). Då Fadern är källan som sätter allt i rörelse, är Sonen vattnet som renar och föder, och Anden själva flödandet och kraften i det strömmande vattnet.